Fjällräven Polar 2015

Jag håller på att uppdatera bloggen nu med text och bilder från bla;

  • Borgafjäll v16
  • Skallbergsgrottorma v17
  • Tält vid Tärnettholmarna v20
  • Midsommarhelg med kajak och tält i Ava V25
  • Yoga och kajak i Umeå V26
  • Havskajak Vågön V29
  • Patrullriks Gärdsmark v32
  • Jaktstugenatt i Gullvik v44
  • Stugnatt Tärnettholmarna v44
  • Topptur Jengietje 1407 möh (nya puderskidor med stighudar) v45

Men det tar sin lilla tid =P

Under tiden ni väntar får ni gärna lägga en röst på min ansökan till Fjällräven Polar 2015! :D

Fjällräven Polar är ett 300 kilometer långt vinteräventyr norr om Polcirkeln. Det är en unik möjlighet för dig utan särskilda erfarenheter av friluftsliv under vintern att få uppleva ditt livs äventyr. På egen hand får du navigera ett hundspann tvärs igenom till synes ogästvänlig vildmark.

Över karg tundra, frusna sjöar och genom snötyngda fjällskogar. Övernattningarna sker i tält eller under bar himmel, kanske i sällskap av norrsken. Färden startar vid de norska fjordarna i Signaldalen för att avslutas nära Jukkasjärvi i Lappland

http://www.fjallravenpolar.se/visa-alla-bidrag/?fbid=644011016

Skärmavbild 2014-11-22 kl. 14.51.58

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

Skallbergsgrottan med barn v.17

I härligt återbesök i grottan på vårkanten. M’s förslag. Med oss hade vi de större barnen och O :) Nere i skrevorna låg det fortfarande en del is och klättring blev lite mer utmanande, men oj så roligt!

Se hur läckra isblocken har blivit. Som krossad is för jättar!

När man kommit ner för den långa smala passagen kommer man ut till ett lite luftigare ställe där man kan vila sig lite innan nästa del :)

Ung kärlek är vacker. Oskuldsfull och ren <3 Amore.

Även mindre barn kan krypa i grottor. Med lite stöttning från de äldre så! ;)

När vi tagit oss runt i grottsystemet var det dags för lite friskluft och vi traskade upp till toppen av berget och sen vidare ner mot stugan.

Kärleken gror. Också på berg! :)

På väg ner från berget var det lite hoppigt och skuttigt men inget som inte gick bra så länge man hjälpte varandra. Upp, ner, upp, ner.

En härlig vårdag 2014. Mera, mera, mera!

Skallbergsgrottan är Nordens största urbergsgrotta. Med en längd på 220 meter ett djup på 24 meter ger grottsystemet mycket rum för utforskning. Ingångsskrevan till Skallbergsgrottorna är hela 70 meter lång och påminner och den mer kända Slåttdalsskrevan i Skuleskogens Nationalpark. Graniten har med åren spruckit sönder och sprickorna fyllts av lava och mjuk grön diabas.

Publicerat i Grottor, Med barnen, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Påsk i Borgafjäll v16

Bilen laddad med folk, mat och skidor, 3h senare är vi uppe i stugan som numera känns lite som ett andra hem. Det visade sig senare att vi kanske inte hade behövt köpa all påskmat innan vi åkte upp för i Borga finns en helt ypperlig liten butik. De säljer i stort sett allt man kan tänkas behöva och de tar samma pris på sina varor som butikerna här hemma gör. Men tänk om vi hade missat all påskmat bara för att det inte funnits på plats. Lika bra att ta det med sig!

En dag bestämde M att vi skulle måla ägg. Det var två teman. Det första var ”Vad är påsk för dig” och den andra var ”En dröm” om jag inte minns fel. Vi fick oss en hel hög med fina ägg tillslut i alla fall! :)

 Sen målade Mats lilla T över hela ansiktet med hon gav tillbaks. Med råge ;)

 

Lite senare på eftermiddagen var det dags för utförsåkning i snöhögen för T’s del :)

  

 

Vädret under helgen var lite blandat. Mest mulet. Tur man kan gå in och värma sig med en kopp choklad och en bulle i restaurangen ;)

 

Liftkort, alltid :)

Och äta bör man annars..

 

Efter ännu en dag ute i backen var det dags för mera mat. Hemlagat!

 

Sista dagen var det strålande sol och riktigt varmt intill väggen! Humören på topp och benen som gele. Precis som det ska vara efter en helge på skidor! ;)

 

 Glad påsk!

 

Publicerat i Med barnen, Pist, Skidor, Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Småtroll i Ottelandet v13

Med en påträngande äventyrslust tog vi med oss alla barn och fyrhjulingen till Ottelandet. T, M och V buskörde lite runt parkeringen innan vi började vandra mot vattnet och vår slutdestination, stranden.

E ville bäras av M och V av Mats. Själv fick jag bära en väska. Lucky me.

Att bära både E och V så pass långt som det ändå är, är rätt tungt. M kände nog av detta för hon bad om skjuts av T efter en bit ;)

Att vandra längs stranden, så ljuvligt ♥

Väl framme vid stranden plaskades det i vattenbrynet och det balanserades lite på isflaken.

Till lunch blev det en lättare grill med en godisklubba som avslut och sen lektes det en stund i sanden innan vi packade ihop och vandrade hem igen.

T & M, stor och liten. Go och glad.

En bra dag. Kort och gott :)

 

 

 

 

 

Publicerat i Hike, Med barnen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Litet stugmys v12

Korta små äventyr kan vara nog så trevliga. Att få grilla lite i en stuga kan räcka långt :) Barnen tycker det är spännande att få följa med och gott är det med mat!

Stugan vi gick till är en bit ovanför Gullvik. Vet inte riktigt vars mer än att det är mitt i mellan allt typ. Vi har varit där ett par gånger förut också. Det ligger en liten liggare där som man kan skriva i och nästan alltid är det en man och hans hund som vart där, varje dag alltså! :)

Lite kyligt var det nog om jag inte minns fel, blåsigt. Men tur att barn är barn och kan skoja till det ändå!

Vi stannade inte speciellt länge då alla var lite småtrötta men tillräckligt för att fastna framför eldens lågor. Visst är märkligt hur avslappnande det kan vara med en brasa likväl som vågorna på havet eller vinden i träden?

Publicerat i Med barnen | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Gullvik/Munkudden med tigrar och björnar v12

Gullvik i mitt hjärta. Där finner man ro minsann! Då spelar det ingen roll att man har två små vilda barn med sig :) Speciellt inte om man är förutseende och har packat med pannkaka till lunch ;)

Pannkaka och gott sällskap. Magnifique’

Vädret var helt otroligt. Supervarmt och supersoligt. Bästa stället att vara då är väl ändå vid havet, håller ni inte med?

Ute på stranden var det skattjakt och vi hittade små isformationer som hade alla möjliga tokiga former :)

Vi gick längst med stranden mot den lilla fyren och stannade ett par gånger längst med vägen för att balansera över broar, bygga slussar, göra piratskepp och sola oss lite!

Att bygga en sluss blev verkligen ett litet projekt. Barnen grävde och fyllde med en massa småsten för att hålla bäckvattnet kvar på stranden och tillslut så hade de en liten sjö faktiskt :)

Och balansgången gick ju som smort! Ypperlig balans på de små fröna :)

Piratskepp i allra högsta grad. Det sköt kottar som kanonkulor och hade små pinnar som bestättningsmän!

Det var tigerjakt i skogen och här slogs det vilt i djungeln med både svärd och machete. Bäst var att gömma sig ;)

Efter jakten var över så fortsatte vi gå en bit längs med skogsbrynet och där, mitt på en sandplätt sprang vi på en suoermyra!! Det var en liten myra som fick springa upp på Vs hand. Och gissa om han tyckte det var spännande!! :) Han pratade om den där myran i flera dagar efteråt. Supermyran som sprang på mammas arm, och sen över till V! E tyckte också myran var spännade men när hon försökte plocka upp den så använde hon pincettgrepp och den blev mer eller mindre mosad och sprang inte speciellt mycket efter det =P

 

Stora killar orkar bära mycket timmer. Men även små killar! :)

Och orkar man inte bära så kan man alltid släpa virekt fram! :D

Vi gjorde sandkakor och sjöjungfrus av barnen. Sand överallt men just då gör det inget. För det ska vara roligt att ha roligt! Här är allt möjligt! :)

Efter en lång dag efter strandkanten så vilade vi lite i solen innan vi skulle bege oss hemåt. Vi hittade ett par stora varma stenar att mysa mot. Och vädret, jösses vad vackert det var! Solen som speglar sig i vattnet. Isen som smälter. Träden som börjar vakna

 

En fantastisk dag. Enough said. :)

Publicerat i Med barnen | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Haglöfs Arctic Weekend V11

HAW 2014. Riktigt bra!

Under Haglöfs Arctic Weekend erbjuds Skandinaviens kanske bästa skidåkning i Sveriges nordligaste skidort Riksgränsen. Dagarna fylls av olika aktiviteter ledda av professionella utövare och på kvällarna kan man lyssna på deras föredrag och se bildspel från olika äventyr. Tillsammans med Gore, Naturkompaniet och Riksgränsen välkomnas man till en helg fylld med aktiviteter, föreläsningar, inspiration och workshops. Allt med fokus på snö.

Man kan bland annat gå på;

  • Toppturer
  • Lavinkurs och ABS test
  • Isklättring
  • Igloobygge
  • Snowkite
  • Hopp och Drop clinics

   

Det blev tåg på vägen upp och buss/tåg på väg hem. Vi bodde fint och trevligt på hotellet och vi fick i alla fall E N helt fantastisk dag på fjället av de fyra vi var där.

Första dagen vi var där låg flatljuset och dimman över oss men vi körde på. Upp i backen och känna lite på snön. Periodvis var det faktiskt väldigt bra. Roligt hade vi ju i alla fall.

Proffsåkning, jo men visst! :) Alltid, alla dagar. ;)

Och alltid ska det grejjas och donas med något, mitt i åket.

 

Därefter blev det snöstorm. Så pass att det var tvungna att stänga alla vägar. Så vi var helt isolerade från världen i två dagar. Haglöfs hade med sig nya kollektionen skidkläder som vi fick pröva under två dagar och vi tänkte inte låta vädret hindra oss utan körde lite sondträning! Vi grävde snögropar och vi lekte herre på täppan :)

Bra sikt, bra förhållande att vara ute.. Synd att det inte fastnar på bild hur pass mycket det blåste =P Man kunde stå lutad mot vinden utan att falla.

Att gräva en grov. Inte så bara inte.

Den andra stormdagen blev det i alla fall lite åka i backen och inte bara markarbete ;) Även om det mest blev lunchhäng och telefonsurfning =P

Sista dagen, dagen vi skulle åka hem, så var det strålande sol och helt vindstilla. Det var bara att kasta sig ut i backen och ta vara på varje minut. Nu fick vi äntligen smaka puder! Inte så väldigt mycket men 15 bra svängar i alla fall ;)

Stråååålande :)

Precis när vi hade dragit den sista svängen utför Nordalssidan så gick det en en lavin. Det var två personer som hade åkt utför Norddalsväggen. =P Så här stod det i Västerbotten Kuriren veckan efteråt.

NYHETER En skidåkare drogs med i en 500 meter bred lavin vid Riksgränsen på söndagen, men klarade sig mirakulöst nog utan skador.

Räddningspersonal arbetade hela dagen med att säkerställa så att inte fler fanns under snömassorna.

Lavinen gick på förmiddagen i Nordalsfjäll vid Riksgränsen. En skidåkare drogs med och vittnen befarade först det värsta.

— Herregud, tänkte jag när jag såg hur mycket som släppte, och han åkte mitt i släppet, han kommer aldrig klara det och det dröjde inte många meter innan han försvann under lavinmassorna, berättar Ylva Sarri för Oddasat.

Skidåkaren ska dock snabbt ha hittats och kunde själv ta sig från platsen.

Därefter drogs en stor sökinsats igång med helikoptrar och lavinhundar eftersom lavinen skedde i direkt anslutning till pistade nedfarter. Arbetet avslutades vid 23-tiden.

Det fanns då inga indikationer på att fler låg gömda under snömassorna.

”Vi har bedrivit ett eftersök utifrån att vi har haft hundar som gjort markeringar. Dessa eftersök har inte resulterat i någonting”, säger Ulf Sköld, polisens kommenderingschef i ett pressmeddelande.

Vid ett annat snöskred på söndagen, i Nordnorge cirka 15 mil från Nordalsfjäll, omkom en snöskoteråkare.

http://www.fremover.no/tvfremover/article7233211.ece

Det här är en bild vi tog under vårt sista åk, några minuter senare såg det ut som på den undre bilden =P

Otäckt. Men det var ju verkligen tur i oturen att det hände just denna helg. Vi var ju ett hundratal med färsk lavinutbildning och det fanns ny, modern utrustning i nästan varje ryggsäck. Så skulle man fastna i en lavin var det under denna helg for sure.

Tack för i år Riksgränsen och HAW, hoppas vi ses nästa år igen!

Sol i sinnet, sol i minnet ♥

 

 

 

Publicerat i Offpist, Skidor | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lunchgrill i Skidsta v10

Alla utflykter behöver inte vara rena äventyr. Ibland räcker det med en enkelt lunchgrillning ett par hundra meter upp i skogen :)

V på fyrhjuling tillsammans med T och E på bob bakom Mats. Så perfekt! Tänk att det faktiskt går att dra en bob på grus! Jag är glad över att det inte var jag som drog.

Det är inte bara att hugga ved och göra upp en eld inte. Det tar sin lilla tid så det gäller att ha pigga och halvmätta barn med sig :)

När elden brinner och den varma chokladen ligger i magen är utdelningen guld. Fridens.

Publicerat i Med barnen | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ryssland/Kirovsk v9

Att resa till det mystiska landet i öst och brottas nedför de snöbeklädda kalfjällen. Att få skidorna vallade av mysiga gubbar i gamla rockar från Sovjet. Välkommen till Ryssland, Kirovsk.

För att komma till Ryssland och Kirovsk började vi resan med bil upp till Luleå för att sen byta där till en buss som skulle ta oss de resterande xxx milen. Vi åkte på måndagskväll och tog en natt på Citysleep för att slippa köra i ett svep.

04.30 på tisdagmorgon skulle bussen gå, så inte blev det många timmar sömn men än dock ett par :) Bussen lastades på och vi började en 13h lång resa mot gruvstaden Kirovsk. Vi gjorde ett lunchstop i Kemijärvi innan vi rullade vidare. Sen var det dags för den Ryska gränsövergången. OMG. Saftey first, okej. Först åker man igenom den finska sidans tull, det gick väl okej och ganska smidigt. Man kliver av bussen, går igenom en stämpelkontroll och kliver på bussen igen. Inte så mycket mer med det men sen några kilometer bort är det dags för den Ryska kontrollen. Där patrullerar de med vapen (!?) Man kliver av bussen, får knappt pratat eller vara glad (tänk stoneface), sen går man igenom en passkontroll där de länge och väl granskar alla uppgifter och sen BOM! Du får en stämpel hårt inpräntat i ditt pass och ett godkännande att passera. Det kan vara så att du måste bära över ditt bagage över gränsen så det gäller att ha tänkt till lite innan resan med packningen, för man får bara gå EN gång. Du måste med andra ord kunna bära allt ditt bagage (även skidor) på en och samma repa. Tack och lov slapp vi detta den här gången och Ryssarna nöjde sig med att släppa lös knarkhunden och tog några stickprov. Vi fick alla passera och en timme senare satt vi på bussen igen på väg mot slutdestination Hotell Khibiny, där vi skulle tillbringa våra nätter i rysk anda med klassisk mat från det ryska köket.

 

 

Vägen till Kirovsk var hysteriskt dålig måste jag säga. Skumpig och enslig. Jag tror vi åkte 17 mil i sträck innan det ens dök upp ett litet träskjul på sidan av vägen. Sen kom det en korsning och vi fortsatta på en liknande väg. Inte förrän vi började närma oss Apatity (grannstaden) började det dyka upp små livstecken. Det var gråa fallfärdiga betonghus som kantade vägarna. Och inte blev det mycket bättre i Apatitys kärna. Det verkar som att man skiter fullständigt i att underhålla byggnaderna där, istället bygger man nya betongblock när de gamla håller på att falla isär fullständigt. Sen låter man det gamla rucklet stå kvar och förfalla till intet. Jag sammanfattar med att säga att byggnadsmässigt är det skräpigt och grått, överallt! Katastrof.

 

Vår busschaufför Benny pratade på om olika ställen vi passerade och just Apatity var den stad dit vi kunde ta taxi till och kanske gå ut och äta, shoppa eller bara glo för att ta in kulturen. Där hade de ett större utbud av affärer och matsällen helt enkelt. Apatity har ca 55 000 invånare och ligger ca 23km väst om Kirovsk (30 000 invånare).

Vid 21 tiden var vi äntligen framme i Kirovsk och hade fått nyckeln till vårt rum. Strax därefter serverades det middag; Silltallrik till förrätt och ryta med frikadeller till varmrätt. Efter denna eminenta middag var det genast nattinatt för att ladda upp inför morgondagens äventyr.

 

 

 

Standarden på hotellet var vad man kan tänka sig om rysk standard. Det var inte riktigt bra. Inte alls faktiskt. Men nu var vi ju inte där för att bo utan för att åka skidor ;)

 

 

 

 

 

 

På denna resa åkte jag på Dynastar Cham woman 87. Jag älskar dessa skidor, I do! Men hade jag fått önska skulle de varit lite bredare så nästa år tror jag på ett par Cham High mountain 97. Hm för stighudar. Stighudar för topptur ;)

Dynastar Cham 87 Woman är en väldigt allround skida som erbjuder en unik mix av prestanda, hög hanterbarhet och flytegenskaper på alla typer av underlag. Det nya Cham-konceptet innebär förlängd rocker i nosen och fem kontaktpunkters sidoskärning, vilket ger både kort effektiv åkyta och svängradie. Med en sandwichkonstruktion bestående av en solid träkärna och fiberglaslaminat, erbjuder Cham 87 W utomordentliga åkegenskaper i pisten, utan att tappa flytförmåga på mjuka underlag

En kylig morgon gryr och blekt ljus letar sig ner över bergen runtom. Första skiddagen är på intågande. Upp och hoppa 08.00, otroligt ivriga på att få känna den ryska snön under skidorna. Frukost på hotellet och sen bar det iväg.

 

Den här dagen skulle vi åka i det gamla systemet. Det som hade en enmanssittlift i knappt funktionsdugligt skick.

 

Det var ju minst sagt en upplevelse utöver det vanliga att sätta sig i denna lift. Den är trots allt ca 15-20m upp i luften på sina ställen.

 

Tyvärr var vädret inte det bästa utan sikten var ca 30-50m pga. den tjocka dimman. Första åket mer eller mindre hasade sig alla i gruppen ner eftersom man inte hade några referenser och inte hade någon aning om hur berget såg ut. Det var rätt isigt också om jag inte minns fel. Det hade frusit på lite under natten.

Men skam den som ger sig och vi trugade på. Några timmar senare lättade dimman och vi fick en kalasdag!

 

Från liftarna når man mängder av fina åk, och även högst upp i området når man både medelsvåra och lättare nedfarter vilket öppnar upp hela systemet även för mindre erfarna åkare.

Tar man skidorna på ryggen och går allt från trettio minuter till någon timme till fots från liftarna kommer man i princip åt hela berget. Solen sken och vi fick många fina åk i ravinerna. Efter en snabb lunch tog vi oss ut på bergskammen för att nå orörd snö.

Framför våra skidor breder en stor gryta ut sig. Helt orörd och glimmande, kall snö. Magnefique! Vi sätter av en efter en nerför sluttningen längs med linjer vi väljer själva. Det snöfallsdämpande ljudet av våra svängar överröstas då och då av glädjetjut. Snön är lätt och det går undan nerför branten. När solen sjunker lämnar vi berget lagom trötta i benen och med många fina minnen.

Helt otroligt vilka fina vyer vi fick oss. Så glad att man sparat det på bild även fast det inte på långa vägar gör det någon direkt rättvisa.

På kammen kände man sig inte störts i världen precis. Även om det nu var en liten kam ;)

Dagen därpå ligger dimman tät, frukost som vanligt 08.00 och vi sätter på oss skidorna och ryggsäckarna. Skidsystemet för dagen var 25k. Det sägs att det kallas så eftersom Kirovsk ligger 25km ifrån just den anläggningen men jag vet inte om det stämmer eller om det bara är som de säger. Det var hur som helt en otrolig dålig dag att åka skidor på rent vädermässigt sett.

 

 

Vi åkte liften upp till 860m men sikten var verkligen noll. Vi fick åka lämmeltåg för att komma ner. Väl nere satt vi oss i afterskiin och försökte vänta ut dimman.

Efter en timme eller två när vi inte ens kunde se liftlinan som håller i ankaret gav vi upp och åkte istället ner till husruinen. Liftlinan var förresten så hysteriskt långt ner att man i stort sett kunde bli omkullknuffad av klumen som håller ankaret. Ekan tar på liftlinan här på bilden under. Han tar alltså PÅ den! :O

Ruinen är ett gammalt betonghus som man kan hoppa igenom med skidorna. Jag åkte faktiskt inget alls här men grabbarna hade skoj :)

Utanför huset var det en liten hund som kanske var den mest ynkligaste varelse jag sett på länge. Han var så hungrig och frös så hemsk. Så fort vi la ner en väska så kom han och satt sig på den bara för att undkomma kylan från marken. Stackars lilla vovvsing!

Utforskande :)

Ovanpå, under, igenom, överallt :)

 

Ni får ursäkta alla olika format på bilderna men min wordpress fungerar inte optimalt just nu =P

 

En hel del hoppande blev det för grabbarna. Landning var på minst sagt hårt underlag =P

 

 

D Y N A S T A R :) Nuff said!

 

 

Efter ett tag begav vi oss upp till ”afteskiin” igen för att få i oss lite lunch. På vägen upp spårade det ur lite :) Glada herrar i sina bästa år och så är det bara!

Tråkigt nog så fungerade inte min Primuslunchtermos något vidare och hade inte hållit värmen. Så det var kall, frystorkad, påsmat som jag fick tugga mig igenom. Tur det var en god rätt i alla fall, kyckling i sötsur sås! :) Och lördag är alltid lördag så…

Efter lunchen blev det ännu en evighetsväntan på att dimman skulle lätta men detta hände aldrig och tillslut ringde vi en taxi som kom och hämtade oss! Så efter dessa två-tre åk var det alltså dags för rysslänsk fultaxi. Chaffisen spände fast skidorna med vanliga stroppor på sitt räcke och sen bar det iväg. Hurra!

 

På fredag åkte vi till Murmansk och kollade in den allra första atomisbrytaren Lenin. Imponerande. Men 3,5h i buss imponerande, njaaa. Vi hann i och för sig även titta på den stora, stora statyn uppe på berget och på vägen dit åkte vi förbi en gammal skidlift som hängde rakt över vägen :D

 

 

 

Jag vet faktiskt inte vad det var vi tittade på riktigt. En minnessymbol tror jag. Och med tre kameror blir det många bilder ;)

Snön som borde vara vit var alldeles grå av allt utsläpp. Grått är ledordet för Ryssland skulle jag säga ;) Grå snö, grå betong, grå himmel, grå mat.

Men vi var i alla fall goa och glada :) Och det ska man inte underskatta!

 

Och spring i benen hade vi, på isbana, i isgrader. Hej hej.

 

Innan vi fick åka och titta på Lenin så hade vi chans att strosa runt lite i Murmansk. Vi passade på att pröva Mc Donalds. Inte så checkt =P

Hur som helst, när vi sen äntligen fick gå ner till Lenin så var det strikta order om att vi inte fick passera  landgången som förbinder bryggan med kajen. Vi fick snällt ställa oss på led och böi räknade både en och två gånger innan vi på rad släpptes in i båten. Även där var det strika förhållningsregler. Men det var mest för att man inte skulle gå vilse. Det finns trots allt 1500 hytter ombord på båten.

Vid kajkanten satt ett räcke och precis som vid den där franska bron så sätter sjömännen och deras älskade nyckellås runt staketet(?) för att bevara kärleken. Myspys.

LENIN

Den 3 december 1959 sjösattes världens första atomisbrytare Lenin. Idag har det legendariska fartyget som länge stävat på nordliga breddgrader blivit till ett museum. Hela landet var med om att bygga atomsibrytaren Lenin. Över 500 företag, forskningsorganisationer och konstruktionsbyråer deltog i dess byggnation. Uppgiften att bygga en isbrytare, utrustad med en kärnreaktor krävde nya teknologier och nya lösningar vid konstruktion av skrovet, mekanismerna och utrustningen. Reaktorn fick vara kompakt och hållbar, samt kapabel av att stå ut med gungning och slitage. Man fick dessutom trygga besättningens strålningssäkerhet i och med reaktorns arbete. Alla dessa uppgifter genomfördes framgångsrikt. Skapandet av fartyget Lenin banade vägen för atomisbrytare.

Den första atomdrivna isbrytarens öde var inte lätt. I 30 år har fartyget varit verksamt på Nordostpassagens svåraste avsnitt. Totalt tillryggalade fartyget över 500 000 sjömil och demonstrerade sin säkerhet och pålitlighet. När exploateringstiden gick ut, började man förbereda fartyget för avskrivning – för att återvinna dess metallkonstruktioner som man brukar göra. Och då inleddes en kraftig diskussion på alla nivåer – från akademiker till sjömän som betjänade fartyget. Man insisterade på att isbrytaren måste bevaras som ett museum för Arktisforskning. Äntligen fick isbrytaren sin permanenta anhalt vid Murmansks kaj i närheten av passagerarhamnen

Vi blev guidade av vår ryska kontak och av en söt liten dam. De berättade vad fartyget varit med om och hur det var uppbyggt och drevs av kärnkraft. Vi fick se ”stavar” och allt.

 

Ombord på båten finns det över 1500 hytter så det gäller att veta var man är. Annars kan man lätt gå vilde =P

 

På en av väggarna hängde en stor, stor tavla med en kompassros. Det var nog det finaste på hela båten i mitt tycke ;)

 

Uppe på komandobryggan fanns det både det ena och det andra att titta på. kompassroser och gamla telefoner. Reglage till motorerna och gamla sjökort.

 

-Turista-

Efter vårt 45 min  besök på isbrytaren klev vi på bussen och åkte återigen till Kirovsk. Jag har nog aldrig i hela mitt liv åkt så mycket buss som vi gjorde under dessa dagar. Tre och en halv timme senare när klockan blivit 21 så vankades det middag. Efter maten la vi oss och såg på film. Först Thor2 och sen The lady in black.

 

Sista skiddagen var dagen då vi skulle åka skidor i det moderna systemet med fyrstolslift och riktigt restaurang. Som vanligt var det frukost 08.00 och sen in i bussen mot bergen. Förvånattittade vi alla på varandra när vi anlände till systemet för det var nära nog i klass med Åres liftsystem. Allt fungerade. Det var pistat i backen och restaurangen var imponerande luftig. Det fanns ett nybyggt hus enbart för skiduthyrning där de även hade barnpassning (?!). Det var en otrolig kontrast mot resans första liftsystem. Vi åkte upp på berget och tog vårt första åk för dagen strax utanför pisten. Orörd snö var inte svår att hitta, Ryssarna verkar bara hålla sig i pisten. Vi parerade smidigt förbi stenpartierna som dök upp och fick skråa sista biten mot liften för att åter komma upp i systemet.

Vädret vill inte riktigt vara med oss och molnen la sig lågt. Men trots förhållandena räckte det med en snabb blick omkring sig för att se vilken fin potential berget har.

På söndags var det hemresa. Inga ord behöver bli sagda. Det är bara att läsa början igen ;) Same, same but different.

En sak som jag tycker var bra gjort av StilAlpina var att det fanns aktiviteter inplanerade för alla kvällar. Självklart valfritt om man ville hänga med eller inte men just att det fanns saker att göra. Tex; Torsdag-Bowling, Fredag-Murmansk, Lördag-Grillkväll. Bra tänkt. Sen att det mesta var lite oklart och struligt kan jag inte förneka. Men vadå, de lär sig med tiden hur man ska organisera bättre. Tålamod. Tålamod. Trial and error.

 

 

Skulle jag göra om detta äventyr? Ja förmodligen. Men bara för att jag vet att bergen har potential. Skulle de klämma in en guidad topptur hade det säkert varit helt fantastiskt.

 

Publicerat i Offpist, Pist, Skidor | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Puderjakten/Kittelfjäll v8

Åkte upp på torsdagmorgon. Lite strul med avgång men tillslut var vi på väg. 40 sköna mil mot snön.

Vi käkade lunch i Villhelmina och anlända i Kittelfjäll runt 16. Kom fram, bytte om och drog ut i backen. Fina röda mössor fick vi alla på oss också! Åkte på de gamla skidorna men hade Dynastar skidorna med mig :)

 

Gick bra, fick se hur backarna såg ut. Åkte rätt mycket nerför nationella. Åkte tills de stängde och fick staka oss hem. Som tur var fick vi lift av en skoter en bit :)

Till middag blev det chiliconcarne. Gjord av kärlek :) Sen blev det lekar.

 

 

 

 

Fredag var dagen då alla åkte. Vi var först ut i backen och fick åka i en halvmeter djup puder ner alldeles bredvid liftspåret. Heeeelt orört. Det var det sjukaste jag varit med om. Så underbart att man inte ens kan beskriva känslan! Andra åket blev utför Storgrova. Även där var det helt orört. Lite synd att det var flatljus så att man tappade referenserna men ändå. Så fantastiskt. Tredje åket blev utför backen till höger om liften. Orört manchesteråk. Och god damn, I love Dynstar skidorna. De skär fantastisk bra i pisten och där det är lite isigt. Hade de varit liiite bredare så hade det även varit toppen i pudret. Mina Cham var 87mm i midjan. Jag skulle nog önskat 97mm. Men nu vet man ju det! :)

Under denna fredag räknade vi till 36 åk. Mest skogsåkning efter de underbara pudersvängarna. Här behöver man inte ens nämna hur mör man var i benen efteråt! Som överkokt spaghetti.

Afterski till No commenst. Hej vad det går :) Vi hade, som jag skrev tidigare, alla fått varsin Puderjaksmösssa och det var nog hel del folk som undrade vilka vi egentligen var. Hur som helst. Middag i stugan, tacos. Nya lekar. BASTU. Sova.

 

Lördag. Ut i backen. Hade inte snöat på så bra under natten men visst hade det kommit några centimetrar i alla fall. Dock var det mycket dimmigt så sikten var inte så bra. Den här dagen var Matilda och Oscar med :) Redan efter ett par åk kände både jag och Mats hur fruktansvärt urpumpade vi var i benen så just den här dagen blev det rätt mycket fika i toppstugan och en lååång lunch. Lugn efterski och vi var i stugan redan vid 18. Dagens middag – Lasagne!

Söndag var hemresa men vi ville ändå åka lite så vi tog oss till backen och hängde där till 1430 om jag inte minns fel. Rätt lugn dag, vi ljummade på i pisten, benen var fortfarande alldeles för trötta för att orka med skogsåkning.

Sammanfattingsvis så var detta en trevlig helg med gott sällskap, bra åkning och god mat. Man kan väl inte önska så mycket mer? Förutom Helliskii och sol kanske ;) Tack för detta år, vi ser fram emot Puderjakten 2015!

 

Publicerat i Offpist, Pist, Skidor | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar